Jag har insett att jag har nu flyttat fem gånger sen jag har bott hos mina föräldrar. Och mitt nuvarande boende är endast över sommaren. Just det, nu är jag officiellt inneboende på Lidingö, dialekten får jag alltså leva med vareviga dag och jag får konstant höra på ungar som tycker de är så speciella och unika, samt så mycket bättre än vad grannungen är. Come on, men jag ska inte klaga. Lidingö är så himla fint och det är lugnt häromkring. Här får man inte se fulla slagsmål eller människor som springer och skjuter ner varandra. (I alla fall om vad jag vet)

Nu till lite tråkigare nyheter. J i min klass har dött, fyfan vad brutalt livet kan vara och så himla orättvist. Vi ska ju ta studenten om en vecka och så händer något sånt här, helt ofattbart. Jag förväntar mig fortfarande att någon bara hade jävligt tråkigt och kom på det här som ett grymt dåligt skämt, fy vad tacksam jag skulle vara om det var det, jag skulle gråta av glädje. Men nu är det tyvärr inte så...

life's a bitch, you just gotta make the most of it.