Sitter hemma och ser på Suits med en dunderförkylning, feber och ett ihoplimmat öga. Nyser stup i kvarten vilket då har gjort att mitt öga har svullnat upp och är alldeles blä. Kunde inte uttrycka mig bättre än så. Det är så jobbigt när jag väl blir förkyld då mina halsmandlar redan är nog stora normalt, när jag blir förkyld kan jag knappt andas. Änte kul.

 

Blir en ordentlig vilovecka nu!

Är på jobbet och i tristess så skriver jag detta inlägg. Så skönt däremot att få jobba även om det är lite på jobbet. Däremot blir det full fart i helgen då vi har många gäster då. Yay! Känns skönt att det ändå har blivit några extrapass då jag verkligen behöver pengarna och det hindrar mig från att bli galen då man hela tiden annars bara sitter hemma och rullar tummarna.

 

Har däremot extremt ont i huvudet, beror nog på för att de senaste nätterna har jag sovit oroligt och haft några riktigt äckliga mardrömmar. Usch. Vill verkligen att de ska ta slut men det verkar inte bli så!

 

Nej, nu ska jag gå och skura matsalen, det tar i alla fall en liten stund!

Jag tror att de flesta människor ibland fastnar på de karaktärs drag och utseendemässiga drag som man minst gillar hos sig själv. Jag har flera stycken som jag stör mig mycket på och som jag lägger ner alldeles för mycket tid på att fördöma. Till exempel, jag tycker inte om min näsa, jag tycker att mina tänder är fula och jag hatar att jag för det mesta börjar gråta när jag blir frustrerad eller arg.

Istället för att lägga ner tid för att acceptera dessa saker som jag har så tänker jag alltid på hur det skulle vara om jag inte hade för stor näsa, eller hur det skulle vara med ett perfekt Hollywood leende. Det där med att jag gråter när jag blir arg eller frustrerad har jag faktiskt accepterat.

 

Men nu till fokusen på detta inlägg, jag tänkte att jag för omväxling faktiskt ska skriva ner de saker som jag faktiskt gillar med mig själv. And without further ado, here comes the list.

Jag gillar mitt hår - det är vad jag är nöjdast med, det är långt och för det mesta mjukt (förutom när jag inte orkar duscha det).

Jag gillar mina ögon och får väldigt ofta komplimanger för de. De är väldigt bruna och lyser fint.

Jag gillar att jag inte bryr mig när någon annan säger dumma kommentarer till mig istället för att göra det till någon så att jag inte hör det, för jag vet att bara osäkra människor skulle få för sig att säga något elakt till en annan person utan anledning.

Jag gillar att ha mitt personal space och att jag inte tycker om när folk jag inte har godkänt rör vid mig och att jag faktiskt berättar eller visar att det inte är ok.

Jag gillar att jag är mammakär och att det är alltid hon jag vänder mig till när jag väl vill snacka skit om något eller någon.

Jag gillar att folk/människor aldrig riktigt vet om när jag är sarkastisk förutom mina bästa vänner.

 

Vi lägger ner alldeles för mycket tid på att försöka ändra oss själva, jag med, jag vill alltid gå ner i vikt. Men faktum är att när jag väl har gått ner till den där "drömvikten" så kommer det garanterat komma en ny drömvikt som jag måste komma till. Så det här inlägget är tillägnat till att se de mer positiva dragen som du har hos dig själv än att alltid bara se de negativa.

 

Först så raderar min mamma halva min litteratur uppsats. Efter många om och med skriver jag klart den vid senare tillfälle bara för att inse att det minst måste vara två hundra ord till i uppsatsen, nog sagt om det, jag ordbajsar in två hundra ord i en redan nog full uppsats med ordbajs i. Jag sparar uppsatsen endast för att inte kunna hitta åter den, detta har hänt tidigare men jag kommer aldrig ihåg hur jag tar mig in i temporary files där de sparade objekten ibland hamnar. Jag försöker googla mig fram men hittar inget för jag är sämst på att googla apparently. Till slut hittar jag åter dokumentet tack vare uteslutningsmetoden.

 

Det borde vara över med all otur tycker jag då. Men icket. Nej! För då går det inte att skicka iväg mailet från min e-mail. Varför? Jag vet inte. Jag tänker då att det bara är något tillfälligt fel och startar om datorn, väntar till dagen efter, startar om datorn igen. DET FUNKAR FAN INTE. Till slut får jag låna ett usb-minne av fader kär och sedan låna datorn av moder kär. För där, av någon mystiskt anledning, funkar min jäkla e-mail. Nu är i alla fall uppsatsen iväg skickad och jag tänker nu några dagar senare efter att allt detta hänt, åh, jag måste skicka ett mail. Men nä, DET FUNKAR FORTFARANDE INTE ATT SKICKA MAIL FRÅN MIN JÄKLA E-MAIL...