Utvilad är redo för de sista dagarna på hotellet, som på något sätt känns helt tragiskt samtidigt som det är himla skönt, i och med du får inte betalt för att jobba där då det är praktik. Hade jag fått betalt för all möda jag har lagt ner så hade jag nog mått mycket, mycket bättre och dessutom velat gå tillbaka till hotellet för lite slav arbete.
Men nu är det ju tyvärr inte så, och därför har man inte precis taggen för att gå tillbaka dit när man vet att man inte får ett öre av dem. Snart är ju det dock över, på lördag sätter jag mig på tåget som leder mig hemåt Stockholm. Oj, så skönt!

Maestro, fyfan...